RESAN TILL MELONIA har undertiteln ”fantasier kring Shakespeares skådespel STORMEN”. Men det var inte bara Shakespeare som lämnade stoff till filmen. Jules Vernes roman MASKINÖN och OLIVER TWIST av Charles Dickens var andra inspirationskällor. I en intervju i samband med premiären 1989 förklarar regissören Per Åhlin:

”Idén till filmen fick jag redan 1976 när jag gjorde något helt annat. Egentligen liknade det första uppslaget inte alls RESAN TILL MELONIA, men vissa figurer dök upp redan då, eller vissa grundidéer, som till exempel det här med två olika världar eller öar. Kanske hängde det ihop med att jag just då läste Jules Vernes MASKINÖN. Jag började fantisera kring vissa figurer. En del av dem uppenbarar sig i RESAN TILL MELONIA; till exempel en trollkarl som på den tiden hette LÖSNOS och inte PROSPERO. Han bodde på en konstig ö i en konstig koja av något slag och hade en kompis som hette PASTILLEN. Det var PASTILLEN som senare blev WILLIAM i RESAN TILL MELONIA. Han såg likadan ut då med en halsduk virad om huvudet. LÖSNOS var skrotsamlare med en litet luddig ekologisk funktion. ARIEL, luftanden, fanns också med i den här tidiga versionen men hette LANDBERG och var en stork. Ön som de här figurerna bodde på var ett grönt, blomstrande paradis. Det skapade på något sätt behovet av en motsats – en annan ö. Det var kanske här som MASKINÖN kom in i bilden. Jag började koppla ihop vissa saker som man gör utan att bearbeta dem medvetet, men det blev ingen helt färdig filmidé.

När jag några år senare blev tillfrågad om jag hade några filmplaner började jag att rota i mina lådor och hittade bl a utkastet till MELONIA. Vid den tiden hade jag gjort bokomslag till några av Shakespeares skådespel och i serien ingick också STORMEN. Jag hade pjäsen i relativt färskt minne och kom att tänka på att det kanske fanns något att hämta där: en ö, ett annat land på andra sidan havet eller varför inte en annan ö? När samarbetet kom igång mellan mig och den andre manusförfattaren, Karl Rasmusson, undersökte vi lite mer på allvar möjligheterna med STORMEN. Motsättningen mellan en civilisation och en mer paradisisk tillvaro, fanns ju redan hos Shakespeare.”